Finaste Bambi blev bara drygt 8 år.

Nu har det gått en vecka och jag ska försöka skriva om det som har hänt, att min fina Bambi är borta… det känns fortfarande helt ofattbart.

Orkar inte skriva några detaljer men för ett par månader sedan sökte jag veterinär för att hon tappade päls under ögonen och det slutade med att det upptäcktes en stor tumör i buken.

Senare kommer jag kanske, som en klok vän sagt, vara tacksam över att hon fick hudproblemen för det gjorde ju att tumören upptäcktes innan hon blev riktigt sjuk och dålig. Men just det att Bambi var så pigg gör det också så svårt att förstå, att ta in att hon inte finns längre. Dagarna direkt efteråt var fruktansvärda, smärtan enorm och tårarna bara rann. Kunde inte sitta i soffan och titta på TV eftersom hon alltid låg vid mina fötter i soffan och att då se det soffhörnet tomt…

Vid ett tillfälle stod jag i köket och tittade ut på Qula och Penny som var på gräsmattan och tyckte det var dags att ta in dem. Jag öppnade dörren och hörde mig själv ropa Bambi med hög stämma. Det gjorde ont…

Jag brukade ofta tänka att Bambi hade den finaste av hundsjälar. Hon var verkligen den raraste man kunde tänka sig, hade inte en ond tanke i sitt huvud, var snäll mot alla, ja helt enkelt hjärtansgod.  

Tänker så mycket på henne! Tänker på hur självklart hon kom in i mitt liv vid ett års ålder, att hon bara flyttade in och var som hemma. Tänker på hur mina två vildkatter jag tagit hand om och som var livrädda för alla hundar då bara accepterade henne på en gång. Tänker på allt roligt vi upplevt tillsammans, alla träningar, kennelträffar, WT:n, jaktprov, jakter. Tänker på det jag fått upplevt allra först med henne, den härliga känslan av samarbete, det första 1:an på jaktprov, den första jakten. Tänker på hur vi i början kämpade med avlämningarna men att det problemet sedan bara försvann. Tänker på hur duktig hon var på jaktprov och WT, att hon ofta var bättre på tävlingar än träningar trots en påtagligt nervös matte. Tänker på hur duktig hon var för bara ett år sedan då vi kom tvåa på det stora WT:et på Lidingö! Tänker på hur fin hon var med Qula som valp och nu med Penny. Tänker på hur katterna älskade henne och alltid la sig nära henne. Tänker på hur det var när jag var sjuk, hur hon inte lämnade min sida, inte ville gå ut.

Min älskade lilla Bambi – du fattas mig!!